Välkommen till oss!

Områdets historia

Fakta och minnen runt Stora Hammarbosäter, en berättelse av Gunn Carlsson i Sjölund och Ulrika Lenmark.

Nedan kan du ta del av vad Gunn Carlssons berättat för Ulrika vilket hon sedan skrivit ner. Ulrika har sedan fyllt på med ytterligare fakta hon funnit i litteratur som tex ”Gods och gårdar”.

Gunn är uppvuxen i Sjölund som ligger längs Laxnebacken i kurvan snett emot Smedgränd. Som barn, fick hon följa med sin mamma och plocka potatis i landet nere vid det hon kallar ”Ängen” och om deras kor som betade i skogen ovanför "vår"badplats. Hon hade en bror, Tord, som när han var i yngre tonåren, tjänade en slant i samband med att han jobbade som "pinnpojke" i samband med att tomtgränserna i stugområdet sattes.

Stora Hammarbosäter eller Storsättra som namnet varit i folkmun hos ortsbefolknningen är ett gammalt boställe. I gamla kyrkböcker från Dillnäs på 1700-talet kan man t.ex. se att bonden som bodde där då hette Nils Ersson och var född 1733. Hans hustru hette Gustava Carin Jonsdotter och var född 1737. De hade 3 barn en son Eric född 1737, en dotter Brita född 1767 och en son Anders född 1771.

Flera ägare och generationer senare hette bonden som brukade St. Hammarbosäter Samuel Karlsson och var född 1893. Hans hustru hette Elisabet född Andersson 1903. De hade fyra döttrar Clarie 1929, Britta 1932, Maj 1935 och Hjördis 1938.

I boken Gods och gårdar från 1940 kan man läsa:

”Stora Hammarbosäter. Postadress Laxne Gnesta.

Jordart: Lera och mylla. Skogsbestånd: Barrskog. Mangårdsbyggnad uppförd 1934. Ekonomibyggnad uppförd 1936.

2 hästar, 7 kor, 2 svin, 12 höns. Arealen delvis täckdikad. Gården till  släkten 1927 genom köp av nuvarande ägare.”

Odlingsmarken var koncentrerad till dalen runt byggnaderna och ner mot viken av sjön Klämmingen. Närmare sjön fanns ”Udden” som tillhörde gården fram till 1950-talet. Vid Udden fanns en stor åker benämnd ”Uddgärdet”. ”Långtarmen” kallades en annan åker- det var den långa samla åkerlappen vi vägen till nuvarande badplatsen. Ytterligare ett namn på odlingsmark var ”Plogen”. Det är inägan vid Hyttegränd där det nu är boulbana.

Platsen vid brevlådorna vid Hyttegränd kallades ”Haggrind”. Där fanns grinden som avgränsade marken mellan Stora Hammarbosäter och Allmänningen som ägs gemensamt av brukare till andra gårdar.

Så länge det fanns djur på gården så fanns det många grindar eftersom man på den tiden hängnade in odlingsmarken och lät djuren gå lösa och beta på all annan mark.

Vägen från Laxne som vi åker idag slutade vid Sjölund. Det var först på 30-talet man byggde vägen nedför backen och över ”Ängen”och anslöt till vägen mot Björndalen-Lövvik. Den ursprungliga vägen från Nykvarn-Mårtenslund- Lövvik gick alltså inte över ”Ängen” utan rakt fram utmed skogen fram till lilla bron över ”Fiaströmmen”och vidare förbi Stora Hammarbosäter fram till korsningen Lilla Hammarbosäter-Vretstugan. Därifrån gick vägen över åkrarna bort till ”Brandtornsvägen” där den anslöt till nuvarande väg 223.

Brandtornet kanske är värd en egen historia. Det var förr i världen ett bevakningstorn. Dit gick skogvaktaren som bodde i Laxne med jämna mellanrum  och speciellt efter ett åskväder för att kontrollera att det inte brann någonstans på skogen. Det var innan man hade brandflyg som skötte den uppgiften.

”Fiaströmmen” har fått sitt namn av att den strömmade förbi ”Fiastugan” som i sin tur fått sitt namn av att där bodde en kvinna som kallades Fia. Det lilla huset heter egentligen Erikslund.

”De här kvinnorna bodde vid St. Hammarbosäter eller Storsättra som vi alltid sa. Bilden är ett vykort som jag daterar till 20-tal. Det är skickat till min morbror Ivar. Det ovanliga är att det är att det är gamla huset som revs någon gång före 1927”, berättar Gun Carlsson.

Bonden Samuel Karlsson var sista självägande bonden på Stor Hammarbosäter. På 50-talet sålde han först av ”Udden” och sedan hela gården som köptes av en direktör Christiansson. Han var direktör för en guldsmedsfirma i Stockholm. Under hans tid arrenderades gården ut till flera olika familjer. På 60-talet såldes gården till Högstedt som styckade hela gården till sportstugetomter.